Vanliga frågor

Här har vi samlat svar på de vanligaste frågor vi får. Finner du inte svar på din fråga är du välkommen att ringa oss på 0771-60 50 50 eller e-post.

Välj kategori

Medlemskap

  • Ansök direkt här på webbplatsen (se avsnittet medlemskap) eller skicka oss en ifylld inträdesansökan. Du kan också ringa oss på telefon 0771-60 50 50 eller e-posta oss så skickar vi hem en blankett till dig.

  • Om du är medlem i annan a-kassa men vill byta till vår gör du så här:

    Ansök om medlemskap hos oss och ge oss fullmakt att begära om utträde ur din nuvarande a-kassa. Kryssa i alternativet "Jag vill ha hjälp med att byta a-kassa" under rutan "Inträde" på din elektroniska ansökan om medlemskap så hjälper vi dig med detta.

    (OBS! det gäller endast dig som ansöker om medlemskap i enbart a-kassan. Ansöker du om medlemskap i både a-kassan och förbundet måste du själv ta kontakt med din nuvarande a-kassa och begära utträde).

    alternativt

    Ta kontakt med din nuvarande a-kassa och begär själv utträde från den i anslutning till att du ansöker om medlemskap hos oss.

    Viktigt: För att få ett sammanhängande medlemskap måste du skicka in din ansökan om medlemskap till oss senast under månaden efter att du gått ur din tidigare a-kassa. För att minimera risken för glapp kan du ansöka om medlemskap hos oss samtidigt som du ansöker om utträde från din gamla a-kassa.

    Om du beviljas medlemskap hos oss får du ett beslut från oss där det framgår från och med vilken månad du är medlem. Du kan tidigast bli beviljad medlemskap från och med den 1:a i den månad du söker inträde.

  • Anmälan om utträde ur en a-kassa måste göras skriftligen. Om du önskar kan du använda vår särskilda blankett för ändamålet.

  • Du kan tidigst beviljas utträde vis den tidpunkt då vi tar emot din skriftliga anmälan. Vi kan aldrig bevilja utträde retroaktivt.

  • Det kan finnas fördelar med att kvarstå som medlem, exempelvis får du tillgodoräkna dig alla medlemskapsmånader för tiden som du är student. En annan fördel gäller för dig som redan har en ersättningsperiod eftersom du då i vissa fall kan återknyta till den påbörjade perioden efter avslutade studier om du åter blir arbetslös.

  • Du behöver i normalfallet inte vara medlem i en svensk a-kassa medan du arbetar i ett annat EU/EES-land. I undantagsfall bör du dock kvarstå som medlem, exempelvis om du har sänts ut av svensk arbetsgivare eller om du arbetar inom flera medlemsstater.

    Är du osäker på om du ska fortsätta vara medlem kan du kontakta oss för råd. Du når oss på telefon 0771-60 50 50 eller e-post.

Medlemsavgift

Arbetslös för första gången

  • På din första arbetslösa dag måste du anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. När vi fått en signal från dem om att du är arbetslös skickar vi hem information om arbetslöshetsförsäkringen till dig. Du kan även läsa mer här.

  • Ja, för att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du vara anmäld på Arbetsförmedlingen

    Det är därför viktigt att du anmäler dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Du måste sedan fortsätta att vara anmäld på Arbetsförmedligen under den tid du söker ersättning.

     

  • Anledningen till att vi frågar dig om du har din barnomsorg ordnad är att vi måste veta att det inte finns något hinder för dig att ta ett arbete om du skulle bli erbjuden ett.

    För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du stå till arbetsmarknadens förfogande. Med det menas att det inte får finnas något som hindrar dig från att ta ett arbete som erbjuds. Du får inte begränsa den tid du kan ta arbete till endast vissa veckodagar eller tider på dagen.

    Du kan ha barnet hemma så länge som du är arbetslös, men du måste med kort varsel kunna ordna så någon kan ta hand om barnet när du får ett arbete.

  • Ramtiden är alltid tolv kalendermånader och räknas bakåt från det datum som du anmäler dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.

    När ramtiden beräknas ingår inte så kallad överhoppningsbar tid, till exempel om du studerat, varit föräldraledig eller sjukskriven.

    Ramtiden kan sträcka sig över fler månader än tolv, beroende på om det finns överhoppningsbar tid som inte ska räknas med. Månader som du har arbetat så mycket i att den kan räknas med i ett arbetsvillkor ingår alltid i ramtiden.

  • För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska du uppfylla ett arbetsvillkor. Det gör du om du under de senaste tolv månaderna före arbetslösheten, ramtiden, uppfyller något av följande:

    • förvärvsarbetat minst 80 timmar per månad i minst sex kalendermånader.
    • förvärvsarbetat sammanlagt i minst 480 timmar under sex sammanhängande kalendermånader, där ingen månad får innehålla mindre än 50 timmar.

    Som förvärvsarbete räknas också tid med:

    • betald semester
    • ledighet som betalas av arbetsgivaren (inte sjuklön)
    • avgångsvederlag
    • skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)
    • anställning inom Samhall
    • anställning med lönebidrag
    • anställning med anställningsstöd (inte särskilt anställningsstöd)
    • nystartsjobb.

    Om det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret kan upp till två månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt räknas in.

  • För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska du uppfylla ett arbetsvillkor inom de senaste tolv månaderna före arbetslösheten (ramtid).

    Den perioden (ramtiden) kan i vissa fall förlängas med det som kallas överhoppningsbar tid. Överhoppningsbar tid kan finnas om du varit förhindrad att arbeta för att du exempelvis varit föräldraledig, sjuk eller studerat på heltid. 

    Den överhoppningsbara tiden kan inte vara längre än fem år. En kalendermånad kan bara vara överhoppningsbar om minst hälften av månaden består av överhoppningsbar tid.

    Har du arbetat så mycket att månaden kan räknas med i ett arbetsvillkor ingår den alltid i ramtiden oavsett vad du har gjort resten av tiden.

  • Om du varit sjuk eller föräldraledig och fått ersättning från Försäkringskassan innan du blev arbetslös och anmälde dig hos Arbetsförmedlingen, får vi meddelande om detta.

    Om du däremot varit sjuk eller föräldraledig utan ersättning från Försäkringskassan måste du själv meddela oss detta.

    Om du haft sjuklön från arbetsgivaren redovisas det på blanketten "Komplettering till arbetsgivarintyg".

  • För att kunna få arbetslöshetsersättning efter att du har studerat måste dina studier vara avslutade och du måste i första hand vilja ha ett arbete. Fyll i blanketten "Intyg om studier".

    När vi prövar om du uppfyller ett arbetsvillkor kan dina studier betraktas som så kallad överhoppningsbar tid förutsatt att det varit heltidsstudier och att de är avslutade efter att du fyllt 25 år, eller om du har arbetat på heltid i minst fem månader någon gång före studierna.

    Har du studerat på heltid ska du skicka in arbetsgivarintyg för tolv månader innan du påbörjade dina studier. Har du arbetat jämsides med studierna och/eller under lov ska du skicka in arbetsgivarintyg även för detta arbete.

  • Om du har gått en förberedande utbildning eller en arbetsmarknadsutbildning ska du skicka oss intyget Intyg om studier.

    Om du har haft en annan arbetsmarknadsåtgärd som inte är en utbildning behöver du inte skicka in något intyg. Glöm inte att anmäla dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.

  • Har du fått ett avgångsvederlag i samband med att du slutat din anställning är det viktigt att du skickar in överenskommelsen om detta när du ansöker om ersättning.

    Avgångsvederlaget räknas som arbetad tid och ska ingå i beräkningen av din ersättning. Under den tid som du ersätts av avgångsverderlaget har du inte rätt till ersättning från oss.

  • Du som är företagare anses vara arbetslös när ingen längre vidtar några åtgärder i verksamheten, eller när du har skilt dig från verksamheten, det vill säga när du inte längre arbetar, äger eller har väsentligt inflytande över verksamheten.

    Vi ska, precis som för anställda, pröva företagarens skäl att avveckla företagandet vid arbetslöshet. Du som frivilligt lägger ner verksamheten riskerar att bli avstängd 45 ersättningsdagar. Det gäller även vid tillfälligt uppehåll i verksamheten.

    Att företaget inte kan ge en rimlig försörjning eller att du inte kan bedriva verksamheten vidare på grund av medicinska skäl kan vara exempel på giltiga skäl att lägga ner verksamheten. Orsakerna till att du lägger ner verksamheten ska alltid styrkas. Kontakta oss för mer information.

  • Om du flyttar eller återvänder till Sverige efter arbete i ett annat EU- eller EES-land och vill ansöka om ersättning gäller samma regler för ersättning som om du arbetar i Sverige.

    För att få ersättning från den inkomstrelaterade försäkringen i Sverige måste du uppfylla ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor. Medlemsvillkoret innebär tolv månaders sammanhängande medlemskap i arbetslöshetskassa.

    För att få ersättning från grundförsäkringen måste du uppfylla ett arbetsvillkor, men behöver inte uppfylla ett medlemsvillkor.

    Reglerna för hur arbete utomlands påverkar ditt medlemskap och rätten till ersättning från oss är komplicerade. Kontakta oss om du har frågor eller känner dig osäker på vad som gäller dig. Vi nås på telefon 0771-60 50 50 och e-post.

  • Beroende på din situation kan vi behöva ytterligare handlingar från dig (till exempel om du varit föräldraledig eller studerat). Är du osäker på vad som krävs kan du alltid kontakta oss på telefon 0771-60 50 50 eller e-post.

  • En ersättningsperiod är 300 ersättningsdagar och inleds med sju karensdagar. Om du har barn under 18 år när dag 300 betalas ut, förlängs din ersättningsperiod med ytterligare 150 dagar. Du får då totalt 450 dagar. Varje ny ersättningsperiod om 300 dagar inleds med sju karensdagar.

  • Normalarbetstiden motsvarar den genomsnittliga tid som du arbetat, tolv månader före arbetslösheten. Tid med vissa socialförsäkringsförmåner, till exempel sjukpenning och föräldrapenning, kan läggas samman med arbetad tid när beräkningen görs. Månader då du övervägande haft till exempel sjukpenning och föräldrapenning är överhoppningsbar tid.

    Om tid före din arbetslöshet är överhoppningsbar, om du till exempel varit föräldraledig, kan månader som ligger längre än ett år tillbaka i tiden räknas med då normalarbetstiden fastställs.

  • De första sju ersättningsdagarna i en ersättningsperiod är så kallade karensdagar. Under dessa får du ingen ersättning. Karensdagar kan endast utgå för en dag som du annars skulle ha fått arbetslöshetsersättning för. 

    Du måste göra karens varje gång du påbörjar en ny ersättningsperiod.

Under din arbetslöshet

Din ersättningsperiod håller på att ta slut

Om ersättningen och utbetalningar

  • De första sju ersättningsdagarna du är arbetslös, är så kallade karensdagar. Du får göra sju nya karensdagar för varje ny ersättningsperiod du påbörjar.

    Karensdagar kan endast utgå för en dag som du annars skulle ha fått arbetslöshetsersättning för. Det är därför viktigt att du anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Karensdagarna ingår inte i de 300 ersättningsdagarna.

  • Vi betalar bara ut ersättning för vardagar, det vill säga måndag till och med fredag.

    Men om du arbetar på helgen påverkar det arbetslöshetsersättningen under veckan.

  • När vi fått in alla handlingar vi behöver och ditt ärende är komplett, handläggs det så fort som möjligt.

    När ärendet är klart kan du se datum för din första utbetalning på Mina Sidor (förutsatt att du använder vår e-tjänst för att sköta dina a-kasseärenden).

    Om du inte använder dig av Mina sidor, eller har valt att få utbetalningsspecifikationen på posten, kommer den någon eller några dagar innan utbetalningen.

  • Alla utbetalningar hanteras via Swedbanks utbetalningssystem. Om du har ett konto hos Swedbank eller tidigare begört överföring från Swedbank till annan bank, kommer din ersättning att sättas in på det kontot.

    Om Swedbank inte har något kontonummer till dig kommer din första utbetalning på en utbetalningsavi som skickas hem till dig.

    Längst ner på utbetalningsspecifikationen kan du se vilket konto pengarna kommer att sättas in på, eller om de skickas via en avi (avin kommer i ett separat brev).

    Om du vill anmäla ett konto eller ändra det konto pengarna går till kan du antingen vända dig till ditt närmaste Swedbankkontor eller själv göra ändringen på Swedbanks webbplats www.swedbank.se/kontoregister

  • Våra utbetalningar sker normalt på torsdagar. Detta förändras under veckor som innehåller röda dagar.

  • Det kan vara så att intyg eller kassakort saknas eller att ärendet fortfarande är under utredning. Titta på din sida på vår e-tjänst Mina sidor om du fått något meddelande, kontakta oss annars via e-post eller telefon 0771-60 50 50.

  • Om du har haft ett extraarbete vid sidan av ditt heltidsarbete innan du blev arbetslös kan du få det godkänt som en bisyssla. Vi fattar ett beslut om ditt extraarbete kan godkännas som en bisyssla eller inte. En godkänd bisyssla ska du inte fylla i på dina kassakort.

    För att ditt extraarbete ska bli godkänt som bisyssla måste det uppfylla vissa krav.

    Inom arbetslöshetsförsäkringen är en bisyssla ett extraarbete, som anställd eller företagare, som du har utfört under minst tolv månader vid sidan av ett heltidsarbete. Bisysslan får inte hindra dig från att ta ett lämpligt heltidsarbete och den får inte utökas under arbetslösheten.

    Om bisysslan är en anställning får inte inkomsten från den överstiga 2 190 kronor i genomsnitt per vecka. Om bisysslan är ett företag finns ingen inkomstgräns. Däremot ska det belopp som överstiger 2 190 kronor per vecka dras från den arbetslöshetsersättning som betalas ut per vecka.

    Om din huvudsysselsättning är verksamhet i eget företag kan även annan verksamhet i eget företag, till exempel jord- och skogsbruk, vara en bisyssla.

  • Det är för att du har förbrukat mer än 200 dagar. Under de första 200 ersättningsdagarna får du 80 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst per dag. Sedan sjunker ersättningsnivån till 70 procent.

    Den högsta dagpenningen är under de första 100 dagarna 910 kronor för att sedan sjunka till 760 kronor.

  • Den högsta dagpenningen som får betalas ut av a-kassan är begränsad till 910 kronor per dag. Det är regeringen som fattar beslut om vilken den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen ska vara. 

  • Detta kan bero på olika orsaker. Om du har blivit utförsäkrad från din ersättningperiod sjunker din ersättningsnivå till 65 procent av din daglön. Det kan även bero på att du har tilldelats en ny ersättningsperiod och att vi har skyddat nivån på din dagpenning.

  • Din ersättning från oss baseras på den genomsnittliga arbetstid och inkomst du haft under de tolv månader som föregått din arbetslöshet. Det innebär att din ersättning kan bli lägre om du arbetat mindre än heltid.

  • All tid du arbetar ska redovisas på kassakorten. Om du är du timanställd ska du, dag för dag, fylla i de timmar du arbetat. Om du däremot får månadslön och har fastställd arbetstid ska du i stället fylla i din sysselsättningsgrad på kassakortet.

    Om du varit heltidsarbetslös och får ett deltidsarbete är det viktigt att du anmäler det till oss på en gång så får du veta hur arbetet påverkar ersättningen.

    Veckor där du både arbetar och får ersättning från oss kallas deltidsveckor. Under en ersättningsperiod får du arbeta i kombination med ersättning från oss under maximalt 60 veckor.

  • Uppdrag som arvoderas per möte påverkar normalt inte din rätt till ersättning från oss. Sammanträden på annan ort, eller sammanträden som tar större delen av dagen i anspråk, ska fyllas i som "förhindrad" på kassakortet.

    Om du ansöker om arbetslöshetsersättning ska du skicka in ett intyg från din uppdragsgivare där omfattningen/tidsåtgången och ersättningen/arvodet för ditt uppdrag framgår.

  • Om du har varit medlem i a-kassan i tolv månader och uppfyller arbetsvillkoret inom medlemstiden får du inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning.

    Nivån på din dagpenning är då 80 procent av din genomsnittliga inkomst per dag innan du blev arbetslös. Efter 200 ersättningsdagar sjunker din dagpenningnivå till 70 procent.

    Den högsta dagpenningen som får betalas ut är dock begränsad till 910 kronor per dag under de 100 första ersättningsdagarna, därefter är 760 kronor högsta dagpenning.

  • Du har rätt till inkomstrelaterad ersättning när du har varit medlem i tolv månader och uppfyller arbetsvillkoret inom medlemstiden.

  • Ja, du betalar skatt på din arbetslöshetsersättning, på samma sätt som när du jobbar.

  • Som regel kan du inte det. Vissa undantag finns, bland annat för den som deltidsstuderar under förutsättning att omfattningen inte är för stor. Kontakta oss om du planerar att börja studera.

  • Ja, om du är arbetslös. Det är ingen skillnad på vanliga dagar och röda dagar enligt arbetslöshetsförsäkringen.

  • Nej. När du är arbetslös är förutsättningen för rätt till arbetslöshetsersättning att du vill och kan ta arbete.

    Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag har du inte rätt till någon arbetslöshetsersättning för tiden du är ledig. Kryssa därför i "Förhinder" på dina kassakort för de dagar som du inte står till arbetsmarknadens förfogande.

    Kassakortens rutor för semester är till för dem som har semester från en anställning.

  • Nej, så fort du registrerar in ett företag eller börjar arbetet med att söka lokal, leverantörer, teckna avtal med kunder eller liknande anses du vara företagare. Då upphör din ersättningsrätt från oss.

    Om du har för avsikt att starta en egen verksamhet ska du kontakta Arbetsförmedlingen, där du kan ansöka om starta eget-bidrag. Bidraget motsvarar den ersättning som du får från oss, men det betalas ut av Försäkringskassan.

Intyg och blanketter