Villkor och regler

Det finns en rad villkor och regler du behöver förhålla dig till när du ansöker om arbetslöshetsersättning.

Nedan hittar du fördjupad information om a-kasseregler och villkor i allmänhet. Vill du veta vad som gäller just för dig rekommenderar vi att du kontaktar oss personligen.

Välj kategori

Arbetslös för första gången

  • Det finns ett antal grundvillkor som måste vara uppfyllda för att du ska ha rätt till ersättning från oss. Dessa grundvillkor innebär att du ska:

    • kunna arbeta minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan
    • vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och
    • stå till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär att du har för avsikt att arbeta och att det inte finns något hinder för detta.
  • Det är okej att ha barnen hemma om du är arbetssökande, men du måste ha någon som tar hand om dem när du får ett arbete.

    För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du, förutom att uppfylla arbetsvillkor och medlemsvillkor, stå till arbetsmarknadens förfogande minst 17 timmar per vecka. Under den tiden får det inte finnas något som hindrar dig från att ta ett arbete som erbjuds. Du får inte heller begränsa ditt utbud till endast vissa veckodagar eller tider på dagen.

    Detta innebär att du måste ha barnomsorgen ordnad om du skulle få ett arbete. Du kan ha barnet hemma så länge som du är arbetslös, men du måste med kort varsel kunna ordna så att kan ta hand om dem när du får ett arbete.

  • Ett medlemsvillkor innebär att du har varit medlem i en a-kassa under en sammanhängande tid av minst tolv månader och under den tiden uppfyllt ett arbetsvillkor.

    Ett medlemsvillkor är förutsättningen för att du ska kunna få inkomstbaserad ersättning (det vill säga en a-kasseersättning som grundar sig på den inkomst du haft under det senaste året).

    Om du uppfyller ett arbetsvillkor (läs om det under rubriken arbetsvillkor) men inte varit medlem i a-kassan i 12 månader kan du ansöka om ersättning från den så kallade grundförsäkringen. Detta kallas för grundersättning. Läs mer om det här.

  • För att du ska kunna beviljas arbetslöshetsersättning måste du uppfylla ett arbetsvillkor. Det finns flera olika sätt att göra det på.

    Du uppfyller ett arbetsvillkor om du under de senaste tolv månaderna före arbetslösheten (ramtiden) gjort något av följande:

    • Förvärvsarbetat i minst sex kalendermånader. Alla sex månader måste innehålla minst 80 arbetade timmar.
    • Förvärvsarbetat i minst 480 timmar under sex sammanhängande kalendermånader och arbetat minst 50 timmar i varje månad.

    Som förvärvsarbete räknas också tid med:

    • betald semester annan ledighet med bibehållen lön som betalas av arbetsgivaren 
    • avgångsvederlag/ekonomiskt skadestånd
    • skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA)
    • anställning inom Samhall
    • anställning med lönebidrag
    • anställning med anställningsstöd (inte särskilt anställningsstöd)
    • nystartsjobb

    Om det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret kan upp till två månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt räknas in.

  • Ett arbete ska alltid styrkas med Arbetsgivarintyg. Där fyller din arbetsgivare i hur mycket du arbetat under de tolv senaste månaderna innan du blev arbetslös.

    Vi använder ditt arbetsgivarintyg som underlag för att bedöma om du kan få arbetslöshetsersättning och i så fall hur mycket

  • För att ha rätt till arbetslöshetsersättning ska du uppfylla ett arbetsvillkor inom de senaste tolv månaderna före arbetslösheten (ramtid).

    Den perioden kan i vissa fall förlängas om du av olika anledningar varit förhindrad att arbeta. Det innebär att arbete som ligger längre tillbaka än tolv månader kan räknas in i arbetsvillkoret. Den tid som kan hoppas över kan inte vara längre än fem år.

    En kalendermånad kan bara hoppas över om minst hälften av månaden består av överhoppningsbar tid. Har du arbetat så mycket att månaden kan räknas med i ett arbetsvillkor ingår den alltid i ramtiden oavsett vad du har gjort resten av tiden.

    Tid som kan hoppas över kan vara:

    • styrkt sjukdom
    • vård av barn - som inte fyllt två år eller hemma med adoptivbarn i två år efter barnets ankomst till familjen
    • vård av närstående med närståendepenning
    • tid då du på uppdrag av socialnämnden tagit emot barn i ditt hem
    • tid då du inte fått arbeta på grund av myndighetsbeslut enligt smittskyddslagen, livsmedelslagen eller föreskrifter med stöd i livsmedelslagen, utom hälsokontroll vid inresa eller avspärrning enligt smittskyddslagen
    • tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall
    • frihetsberövad på kriminalvårdens område
    • avslutade heltidsstudier, studierna ska ha avslutats efter att du fyllt 25 år eller så ska du ha förvärvsarbetat på heltid i minst fem sammanhängande månader innan studierna
    • militär utbildning som rekryt inom Försvarsmakten
    • vistelse utomlands till följd av att du följt med din make, maka eller sambo vid hans eller hennes arbete i utlandet, men bara om arbetsgivaren har sitt säte i Sverige och lönen betalas ut från Sverige
    • arbete finansierat med särskilt anställningsstöd
    • tid då du har haft rätt till etableringsersättning enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
    • tid med föräldrapenning
    • tid då du varit förhindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt
  • Vi får meddelande från Försäkringskassan om du har varit sjuk eller föräldraledig och fått ersättning från dem innan du blev arbetslös. I det fall du varit sjuk eller föräldraledig utan ersättning från Försäkringskassan måste du själv meddela oss detta. Vi behöver uppgiften för att kunna bedöma din rätt till ersättning.

  • Föräldraledighet kan vara sådan tid som kan hoppas över enligt arbetslöshetsförsäkringen. Om du blir arbetslös baseras din arbetslöshetsersättning på vad du gjort under de senaste tolv månaderna innan du blev arbetslös (ramtiden). Men om du varit helt föräldraledig, med eller utan föräldrapenning, med barn yngre än två år är räknas inte den tiden med. Det gör den inte heller om du varit helt föräldraledig med föräldrapenning för barn äldre än två år.

    Månader som kan hoppas över räknas inte in i ramtiden om tolv månader. Det betyder att din arbetslöshetsersättning grundas på det arbete du utförde tolv månader före föräldraledigheten.

    Observera att en månad med föräldraledighet på deltid inte kan hoppas över om du samtidigt har arbetat så mycket att månaden kan ingå i ett arbetsvillkor

    Du kan göra uppehåll för föräldraledighet

    Om du behöver ta ut föräldrapenning under en pågående period med arbetslöshetsersättning, ska du rapportera det i din tidrapport. Du kan inte vara föräldraledig för samma tid som du ansöker om arbetslöshetsersättning

    Om du är arbetslös och får arbetslöshetsersättning kan du göra uppehåll i din arbetslöshet för att vara föräldraledig. Din ersättningsrätt är då vilande tills dess att du igen anmäler dig som arbetslös arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

    Du fortsätter då på den ersättningsperiod och med den dagpenning du hade när du påbörjade föräldraledigheten.

  • Avgångsvederlag räknas om till arbetad tid när vi bedömer rätten till ersättning om du blir arbetslös.

    Har du fått ett avgångsvederlag från din arbetsgivare i samband med att du slutat din anställning är det viktigt att du skickar in överenskommelsen om detta när du ansöker om ersättning. Avgångsvederlaget räknas om till arbetad tid och ska ingå i beräkningen av din arbetslöshetsersättning.

    Du får inte ersättning under tiden du har avgångsvederlag. Du ska dock fortfarande anmäla dig på Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Detta är viktigt för att du ska skydda din sjukpenninggrundande inkomst (SGI).

  • Om du slutar ditt arbete på grund av att företaget går i konkurs fattar konkursförvaltaren beslut om rätt till statlig lönegaranti.

    Om du omfattas av statlig lönegaranti och söker arbetslöshetsersättning måste du skicka en kopia på beslutet om lönegarantin till oss. Om det finns flera beslut ska kopior på alla beslut skickas in.

    Anmäl dig på Arbetsförmedlingen

    Skulle du bli arbetslös efter en konkurs ska du anmäla dig på Arbetsförmedlingen den första dagen efter att din rätt till statlig lönegaranti upphört. Det är från den dagen du räknas som arbetslös. Skulle du enligt lagen om anställningsskydd, LAS, ha rätt till längre uppsägningstid än vad du får i statlig lönegaranti gäller den tid du har lönegaranti. Din rätt till lönegaranti framgår av det beslut du får från konkursförvaltaren eller från Länsstyrelsen.

    Även företagare kan omfattas

    Om du varit företagare kan du också omfattas av den statliga lönegarantin om du inte varit majoritetsägare eller haft väsentligt inflytande över verksamheten i förhållande till övriga delägare. Det är konkursförvaltaren som avgör detta.

  • Om du haft ett extraarbete vid sidan av ditt heltidsarbete innan arbetslösheten finns möjligheten att få det godkänt som en bisyssla.

    Förutsättningen för att få ett extrajobb klassat som bisyssla är att du innan arbetslösheten har arbetat i ett extraarbete som anställd eller företagare under minst tolv månader vid sidan av ditt heltidsarbete.

    Om bisysslan är en anställning får inte inkomsten från den överstiga 2190 kronor i genomsnitt per vecka. Att ett arbete klassas som bisyssla innebär att den arbetade tiden i extraarbetet inte påverkar den ersättning som du får från oss. Bisysslan ska därför inte redovisas på kassakorten.

    Om bisysslan är ett företag finns ingen inkomstgräns. Däremot ska det belopp av det du tjänat som överstiger 2190 kronor per vecka dras från den arbetslöshetsersättning som betalas ut per vecka.

    Jordbruk kan vara bisyssla

    Om din huvudsysselsättning är verksamhet i eget företag kan även annan verksamhet i eget företag, till exempel jord- och skogsbruk, vara en bisyssla.

    Vi prövar varje enskilt ärende

    Det är vi på a-kassan som avgör om ditt extraarbete räknas som bisyssla. När du ansöker om ersättning ska du därför bifoga ett arbetsgivarintyg för ditt extraarbete tillsammans med ansökan och övriga handlingar.

    Om vi godkänner ditt extraarbete som bisyssla får du ett skriftligt beslut av oss. Av beslutet framgår hur många timmar per vecka du har rätt att arbeta i din bisyssla. Skulle du utöka arbetstiden upphör den att vara en bisyssla. Du är skyldig att anmäla eventuella förändringar om extraarbetet till oss.

    Icke godkänd bisyssla ska redovisas

    Om ditt extraarbete inte utförts vid sidan av ett heltidsarbete eller av annan anledning inte kan klassas som bisyssla ska extraarbetet, när du i övrigt är arbetslös, deklareras på kassakorten. Arbetet kommer då att påverka det antal ersättningsdagar som du har rätt till från oss.

    Här kan du läsa mer om hur du deklarerar dina kassakort vid deltidsarbete.

  • Om du har avslutat din anställning på egen begäran eller orsakat att arbetsgivaren sagt upp dig kan det vara så att du inte har rätt till arbetslöshetsersättning under en viss period.

    Vi behöver därför veta varför du avslutat din anställning. Skicka oss en förklaring och underlag som visar varför din anställning har upphört.

    Finns det förhandlingsprotokoll mellan till exempel ditt fackförbund och din arbetsgivare ska du skicka med det. Vi behöver underlagen för att bedöma om du har haft giltiga skäl för att sluta din anställning.

    Starka skäl för att slippa avstängning

    För att inte bli avstängd från rätten till ersättning krävs det mycket starka skäl, till exempel hälsoskäl, att du blivit trakasserad på arbetet eller att arbetsgivaren inte betalat ut din lön.

    Hälsoskäl ska vara styrkta med läkarutlåtande och det krävs att du innan uppsägningen har träffat en läkare som styrker att du inte kan utföra ditt arbete samt att det inte finns annat arbete hos arbetsgivaren som du kan ta. Försök till omplacering ska ha gjorts.

    45 dagar om du sagt upp dig själv

    Om vi bedömer att du saknar giltiga skäl för att avsluta din anställning riskerar du att bli avstängd från rätten till arbetslöshetsersättning under viss tid. Avstängningen räknas från den dag då anställningen upphörde.

    Den längsta avstängningstiden är 45 ersättningsdagar. Under avstängningstiden ska du fortsätta sända in dina tidrapporter.

    Som avstängningsdag räknas dag då du annars skulle ha fått arbetslöshetsersättning eller dag då du arbetat minst tre timmar. De 45 avstängningsdagarna ska fullgöras inom 112 kalenderdagar.

    Efter tre gånger förlorar du ersättningsrätten

    Om du säger upp dig utan giltigt skäl tre gånger inom samma ersätt­ningsperiod förlorar du rätten till ersättning och måste då uppfylla villkoren på nytt för att ha rätt till en ny ersättningsperiod.

  • Vilken ersättning du får beror på många olika saker. En sådan sak är din genomsnittliga arbetstid per vecka före arbetslösheten.

    Din genomsnittliga arbetstid är det antal timmar per vecka som du får ersättning för om du är helt arbetslös. För dig som har ersättning enligt grundförsäkringen påverkar din genomsnittliga arbetstid också din dagpenning.

    Arbetsgivarintyget utgör grunden 

    Din genomsnittlig arbetstid beräknas med hjälp av uppgifterna på ditt arbetsgivarintyg. Den motsvarar den genomsnittliga tid som du arbetat, tolv månader före arbetslösheten. Tid med vissa socialförsäkringsförmåner, till exempel sjukpenning och föräldrapenning, kan läggas samman med arbetad tid när beräkningen görs.

    Om viss tid före din arbetslöshet kan hoppas över, om du till exempel varit föräldraledig, kan månader som ligger längre än ett år tillbaka i tiden räknas med då din genomsnittliga arbetstid fastställs.

  • Hur stor din ersättning från oss blir beror bland annat på hur länge du varit medlem hos oss, hur mycket du arbetat samt vilken inkomst du haft.

    En ersättningsperiod består av 300 ersättningsdagar. Har du barn under 18 år när din ersättningsperiod tar slut får du ytterligare 150 ersättningsdagar.

    Du kan maximalt få ersättning för fem dagar per vecka, i genomsnitt 22 dagar per månad.

    Inkomstbaserad ersättning ger maximalt 910 kronor om dagen

    Om du varit medlem i en arbetslöshetskassa i tolv månader uppfyller du medlemsvillkoret. Uppfyller du även arbetsvillkoret inom medlemstiden får du arbetslöshetsersättning baserad på din tidigare inkomst, dock högst 80 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst och maximalt 910 kronor per dag.

    För att få en ersättning per dag på 910 kronor ska man ha tjänat i genomsnitt minst 25 025 kronor per månad.

    Detta gäller under de första 100 ersättningsdagarna. Från dag 101 är den högsta ersättningen 760 kronor per dag. Dag 201 sjunker ersättningsnivån till 70 procent av din tidigare inkomst, men den är fortfarande högst 760 kronor per dag. 

    Grundersättning ger maximalt 365 kronor om dagen

    Du kan beviljas arbetslöshetsersättning från grundförsäkringen, så kallat grundersättning, om du uppfyller ett arbetsvillkor men inte har varit medlem i en a-kassa i minst tolv månader. Detta gäller även om du har varit medlem i tolv månader men inte uppfyller arbetsvillkoret inom medlemstiden.

    Om du arbetat i genomsnitt 40 timmar per vecka är den högsta ersättningen enligt grundförsäkringen 365 kronor per dag. Detta belopp minskar proportionerligt om du arbetat deltid. Har du till exempel arbetat i genomsnitt 30 timmar per vecka blir dagpenningen 273,75 kronor.

  • En ersättningsperiod består av 300 ersättningsdagar. Har du barn under 18 år när din ersättningsperiod tar slut får du ytterligare 150 ersättningsdagar.

    Du kan maximalt få ersättning för fem dagar per vecka, i genomsnitt 22 dagar per månad.

    En ersättningsperiod inleds alltid med sju karensdagar. Som karensdag räknas dagar då du skulle kunnat få ersättning från oss. Högst fem karensdagar kan räknas av per vecka. När karensen är avklarad får du din första ersättningsdag.

    Om du arbetat till och från under din arbetslöshet är det möjligt att du uppfyller ett nytt arbetsvillkor och kan få en ny ersättningsperiod när dina dagar är förbrukade. Vi utreder det när du har cirka 50 dagar kvar av din period.

    Om du inte uppfyller kraven för att få en ny period ska du prata med Arbetsförmedlingen så att de ordnar en plats i jobb- och utvecklingsgarantin.

    När du deltar i jobb- och utvecklingsgarantin eller i något annat arbetsmarknadspolitiskt program får du aktivitetsstöd från Försäkringskassan.

  • Med företagare avses i arbetslöshetsförsäkringen en fysisk person som bedriver näringsverksamhet som han eller hon personligen utför arbete i och har ett väsentligt inflytande över.

    Vem som anses vara företagare är kopplat till det skatterättsliga begreppet av näringsverksamhet. Det innebär att verksamheten bedrivs yrkesmässigt, självständigt och i vinstsyfte.

    När är en företagare arbetslös?

    Arbetslöshetsförsäkringen ska ge ekonomiskt stöd till dig som är ofrivilligt arbetslös. Den är inte avsedd att vara inkomstutfyllnad i företag med dålig lönsamhet, inte heller vara ett stöd för uppbyggnad av företag.

    Som regel anses en företagare vara arbetslös när det inte längre bedrivs någon verksamhet i företaget, vare sig av den sökande eller av eventuella kompanjoner. En företagare som överlåter sin verksamhet, men som arbetar kvar eller har kvar sitt inflytande i verksamheten, anses fortfarande vara företagare och därmed inte arbetslös.

    Som företagare anses du vara arbetslös vid tillfälligt uppehåll i verksamheten så snart du eller någon annan inte vidtar några åtgärder i verksamheten, eller när din näringsverksamhet vid en samlad bedömning har upphört deifinitivt.

    Vi gör en samlad bedömning av om din personliga verksamhet har upphört i företaget. För att få ersättning vid tillfälligt uppehåll i verksamheten får någon verksamhet över huvudtaget inte bedrivas i företaget, varken av dig eller någon annan.

    Verksamheten måste definitivt ha upphört

    Om du återupptar verksamheten upphör din rätt till ersättning. Har du fått ersättning under ett tillfälligt uppehåll och därefter återupptar verksamhet kan ersättning inte beviljas igen inom fem år från det att verksamheten återupptogs.

    För att kunna ha rätt till ersättning inom fem år krävs då att verksamheten definitivt har upphört.

    Beräkning av ersättningen

    Den genomsnittliga inkomsten för den som varit företagare baseras på inkomsten i verksamheten enligt den senaste taxeringen eller, om det är mer förmånligt, på genomsnittet av inkomsten i verksamheten under de två åren före den senaste taxeringen, förutsatt att verksamheten bedrivits under så lång tid.

    Om det vid ansökningstillfället inte finns någon fastställd taxering kan vi räkna fram en preliminär genomsnittig inkomst i väntan på att taxeringen blir klar. För den som haft sitt företag i mindre än 24 månader finns, under vissa förutsättningar, möjligheten att basera ersättningen på eventuell anställning året innan företaget startades.

    Företag som bisyssla

    Du kan ha rätt till ersättning om du har haft en anställning eller en egen verksamhet på heltid som har upphört samtidigt som du har utfört arbete i egen verksamhet på deltid. Om det varit så utreder vi om vi kan godkänna företaget som bisyssla. 

    Om du har haft en inkomst som överstiger sex grundbelopp per vecka (för närvarande 2190 kronor) ska avdrag göras från din ersättning med överstigande belopp. Inkomsten beräknas utifrån din senaste deklaration (inte taxering).

    Om du under arbetslösheten börjar arbeta mer i din egna verksamhet upphör den att vara en bisyssla. Det innebär att du då anses vara företagare och därmed inte har rätt till fortsatt ersättning från oss.

    Företagare på deltid kombinerat med en deltidsanställning

    Har du varit anställd på deltid och samtidigt bedrivit egen verksamhet kan du ha rätt till ersättning om du blir arbetslös från din deltidsanställning. Det krävs då att

    • du haft en anställning som omfattar minst 17 timmar per vecka och att du jämsides har arbetat i verksamheten under minst sex månader i en omfattning av högst tio timmar per vecka och
    • att din inkomst inte varit högre 2730 kronor per vecka.
    • tid som du arbetar i verksamheten ska tas upp som arbetad tid på kassakorten. Om verksamheten utökas under arbetslösheten anses du vara företagare och har därmed inte rätt till fortsatt ersättning.

    Dessa handlingar behöver vi

    Vilka handlingar vi behöver från just dig kan variera beroende på vilken form av verksamhet du har haft och vad som har hänt med företaget. På Mina sidor kommer du att få frågor om ditt företag och därefter kommer du att få information på din Att göra - lista om vilka uppgifter vi behöver.

     

  • De första sju ersättningsdagarna du är arbetslös kallas för karensdagar. För dem får du ingen ersättning. 

    Varje gång du påbörjar en ny ersättningsperiod ska du göra sju dagars karens. Det är först efter dessa sju dagar vi börjar räkna av dagar från din ersättningsperiod.

    En karensdag är en dag som du skulle ha fått arbetslöshetsersättning för. Det är därför viktigt att du anmäler dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag.

  • Om du får allmän pension eller tjänstepension samtidigt som du får arbetslöshetsersättning minskas din ersättning per dag. Din ersättning påverkas dock inte av privat pensionssparande.

    Om du har allmän pension från Försäkringskassan/ Pensionsmyndigheten eller tjänstepension minskas din ersättning. Du är skyldig att anmäla pensionsutbetalningar till oss även om beloppen är låga.

    Om du har tjänstepension gör vi pensionsavdrag från din ersättning per ersättningsdag. Avdraget är antingen 1/260 av din årspension eller 1/22 av din månadspension.

    Ersättningsnivån sänks om du har förtida uttag av allmän pension

    Om du har förtida uttag av allmän pension från Pensionsmyndigheten sänks din ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen till 65 procent av din tidigare genomsnittliga inkomst, dock högst 910 kronor per dag. Från din ersättning per dag gör vi sedan ett pensionsavdrag med 1/260 av din årspension. I grundförsäkringen görs motsvarande avdrag från grundersättningen.

    Avdraget görs även efter eventuell återkallelse av pensionen.

    Ditt medlemskapet i a-kassan upphör när du fyller 65 år

    Medlemskapet upphör automatiskt den första i den månad du fyller 65 år. Om du inte går i pension vid 65 år utan fortsätter att jobba har du inte rätt att vara med i a-kassan. Om du går i pension innan du är 65 år, och då vill lämna a-kassan, måste du själv, skriftligen, ansöka om utträde.

    Arbetslöshetsersättningen är pensionsgrundande.

  • Se till att din arbetsgivare fyller i nedanstående upgifter i ditt arbetsgivarintyg när du blir arbetslös om något av nedanstående stämmer in på dig:

    • du har haft en lön som varit provisionsbaserad
    • du har haft en lön som innehållit OB-ersättning
    • du har haft en lön som på annat sätt varit varierande

    Det gäller även om du har fått sjuklön utbetald jämsides med arbete.

  • En av förutsättningarna för att du ska få ersättning från oss att du lämnar de uppgifter vi behöver. Du måste också på heder och samvete ska intyga att de uppgifter du lämnat är riktiga och fullständiga.

    Utöver det ska du snabbt, senast inom 14 dagar efter att du själv fick reda på förändringen, meddela oss när din situation förändras på något sätt som kan påverka din ersättning. Det kan handla om att du får ett jobb, börjar studera, blir sjuk eller något mindre som att du blir medlem i en styrelse eller ansöker om uttag av pension.

    Om du inte meddelar oss förändringar riskerar du uteslutning

    Om du låter bli att meddela oss förändringar, eller om du lämnar felaktiga uppgifter, riskerar du att uteslutas som medlem (vilket i sin tur innebär att du inte kan få ersättning förrän efter tidigast 12 månader igen.

    Om det finns skäl mot att utesluta dig kan du i stället frånkännas ersättning. Det betyder att du inte får någon ersättning från oss under ett antal dagar, i normalfallet 130 dagar. 

  • Via vår e-tjänst Mina sidor ansöker du om arbetslöshetsersättning genom att rapportera tid i tidrapporter. Tidrapporterna är underlaget för utbetalning av din ersättning.

    I tidrapporten, som omfattar en vecka, ska du fylla i dina uppgifter om arbetslöshet, sjukdom, arbete med mera för alla veckodagar, även lördag och söndag.

    Du kan inte rapportera tid innan tiden som tidrapporten gäller har passerat, det vill säga aldrig innan söndagen.

    Vi godkänner inte tidrapporter som är äldre än nio månader

    Vänta inte med att skicka in dina tidrapporter eftersom de är själva ansökan om arbetslöshetsersättning. Vi kan inte fatta beslut i ditt ärende innan vi fått in den första tidrapporten. Tänk på att du alltid måste skicka in dina tidrapporter inom nio månader för att kunna få ersättning för tiden kassakortet avser.

    Så fyller du i din tidrapport:

    • hela tidrapporten ska vara ifylld, även lördag och söndag
    • du får inte skicka in din tidrapport förrän tiden som den avser har passerat
    • har du varit sjuk, haft föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning är det viktigt att du fyller i det
    • har du varit förhindrad från att söka arbete någon dag är det viktigt att du fyller i det
    • om du arbetar deltid i en fast omfattning ska du alltid fylla i den procentsats som du är anställd för att arbeta, till exempel 50 procent, i tidrapporten. Det gär du under anställningens omfattning. Tid som du arbetar utöver din fasta deltid fyller du i som extratimmar på respektive dag
    • har du en behovsanställning/timanställning fyller du i det som timmar i dina tidrapporter.
    • ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid fyllas i som arbetad tid. Även sovande jour ska redovisas. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös. All jourtid ska fyllas i men det går inte att fylla i fler än 15,5 timmar arbete på en och samma dag. Har du arbetat fler timmar fyller du i resterande tid på en annan dag i samma vecka.
    • om du har aktivitetsstöd från Försäkringskassan fyller du i rutorna kan inte ta arbete.
    • om du påbörjar arbete (heltid, deltid eller timanställning) under samma vecka som du tidrapporterar är det viktigt att du ändå fyller i hela din tidrapport, även lördag och söndag. Du ska dock bara markera arbete på lördag och söndag om du faktiskt har arbetat dessa dagar. I annat fall markerar du arbetslös dessa dagar.

    Rapportera föräldraledig i tidrapporten

    Föräldrapenning ska redovisas i tidrapporten. Även om föräldrapenning på helgen inte påverkar din ersättningsrätt måste den ändå redovisas så att dina uppgifter hos oss och Försäkringskassan stämmer överrens.

    Om du behöver ta ut föräldrapenning under en pågående period ska markera det i din tidrapport. Det gäller även för lördagar och söndagar och oavsett om du tar ut föräldrapenning med sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå.

    Samstämmiga uppgifter

    I det fall du har ¾ sjuk- eller föräldrapenning ska du använda dig av ½ + ¼ sjuk/föräldrapenning. Tar du ut föräldrapenning på helgen påverkar det inte din rätt till ersättning från oss, men du ska ändå fylla i föräldrapenning på kassakorten så att din redovisning till oss stämmer med de uppgifter du lämnar till Försäkringskassan.

    Att rapportera sjukdom 

    Sjukdom ska rapporteras i dina tidrapporter - även på lördagar och söndagar. I det fall du har ¾ sjuk ska du använda dig av ½ + ¼ sjuk/föräldrapenning. 

    Konstnärligt arbete i tidrapporten

    För dig som har konstnärligt arbete gäller speciella regler vid. Med konstnärligt arbete menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete.

    Varje vecka du har utfört konstnärligt arbete ska du summera bruttolönen för den veckan. Den sammanlagda bruttolönen divideras med 169 och du får då fram det antal timmar som ska redovisas på kassakortet för den veckan. Ett brutet tal avrundas nedåt till närmaste hela timme.

    Exempel: Under en vecka har du för två framträdanden fått 1 900 kronor i bruttogage.

    1900/169 = 11,24

    Du rapporterar elva timmars arbete i tidrapporten för dessa båda framträdanden.

    Om det timtal du kommer fram till medför att det sammanlagda antalet arbetade timmar under en vecka överstiger 40, ska du föra över överskjutande antal timmar till veckan därpå. Om även den andra veckans sammanlagda antal timmar överstiger 40 får du rapportera dessa timmar nästföljande vecka. Om inkomsten för en dags arbete understiger 1352 kronor, ska den faktiska arbetade tiden istället rapporteras.

    Jourtid i tidrapporten

    Ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid redovisas som arbetad tid i tidrapporten. Även sovande jour ska redovisas. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös.

    All jourtid ska redovisas i tidrapporten men det går inte att redovisa fler än 15,5 timmar arbete på en och samma dag. Har du arbetat fler timmar rapporterar du resterande tid på en annan dag i samma vecka.

    Schemalagd arbetstid i tidrapporten

    Vi har många medlemmar som arbetar med schemalagd arbetstid/fastställd sysselsättningsgrad. För att du som har denna typ av anställning och samtidigt får ersättning från oss ska få rätt ersättning krävs det att du fyller i dina tidrapporter på rätt sätt.

    Om du får/har ett arbete med en schemalagd arbetstid/fastställd sysselsättningsgrad ska du fylla i anställningens omfattning i procent. Det viktiga är att din redovisade arbetstid är lika med den arbetstid som senare redovisas per månad på arbetsgivarintyg. Detta för att du inte ska riskera att bli återbetalningsskyldig.

    Om du har semester

    När du är arbetslös är förutsättningen för att du ska ha rätt till arbetslöshetsersättning att du vill och kan ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till ersättning från oss för tiden du är ledig. Sådan tid rapporterar du genom att fylla i kan inte ta arbete. Tidrapportens rutor för semester är till för dem som har semester från en anställning.

    Semesterdagar är alltid hela dagar

    Om du har ett deltidsarbete har du rätt att vara ledig för semester. Det kan också vara så att du måste ta ut ledighet i semester fastän du kanske hellre skulle vilja arbeta, till exempel om arbetsplatsen stänger för semester. Semesterdagar är alltid hela dagar.

    Skulle du ta semesterledigt en enstaka dag räknas det som om du har semester hela dagen även om du i vanliga fall skulle ha arbetat mindre än åtta timmar den aktuella dagen.

    Alla dagar måste rapporteras i tidrapporten

    Vid längre semesterledighet räknas även arbetslösa dagar som semesterdagar om de ligger mellan dagar som du är semesterledig. Du som normalt får arbetslöshetsersättning någon eller några dagar per vecka har inte rätt till någon arbetslöshetsersättning alls för vecka eller veckor där du tar ut hela veckoarbetstiden som semester.

    I dina tidrapporter ska du rapportera semester alla dagar hela semesterperioden.

    Exempel: Du som vanligtvis arbetar måndag, tisdag och fredag och tar semester dessa dagar har inte heller rätt till ersättning för onsdag och torsdag. I din tidrapport ska du kryssa semester hela veckan.

    Du som har din veckoarbetstid förlagd till fem dagar per vecka för att sedan vara arbetsfri i fem dagar har inte heller rätt till ersättning under den vecka eller de mellanliggande veckor som du har semester. Om du skulle ha arbetat vecka 28, 30 och 32 om det inte hade varit för semesterledigheten ska du rapportera semester alla dagar under veckorna 28, 29, 30, 31 och 32.

    För dig som arbetar extra samtidigt som du får arbetslöshetsersättning

    Om du varit heltidsarbetslös och får ett deltidsarbete är det viktigt att du anmäler det till oss med en gång så får du veta hur arbetet påverkar ersättningen. Du styrker din anställning genom att skicka in ett anställningsbevis. Du ska också kryssa i rutan för att du påbörjat en anställning när du tidrapporterar.

    Timanställning

    När du har du en timanställning ska du rapportera xakt det antal timmar du arbetar, dag för dag, i din tidrapport. Även arbete som du utför på kvällar och helger måste tas med. Om du arbetar ett helt dygn ska du rapportera totalt 24 arbetade timmar. 

    Deltidsarbete

    Du som arbetar deltid med fast arbetstid och månadslön ska inte rapportera arbetet timme för timme. Du ska i stället rapportera anställningens omfattning i procent . Arbetar du till exempel 75 procent så är det 75 procents omfattning du ska rapportera. Om du har jobbat över eller jobbat extra ska du rapportera de timmarna utöver de du rapporterat inom anställningens omfattning.

    Har du ojämnt schema och till exempel arbetar heltid en vecka och är ledig nästa vecka ska du ändå rapportera anställningens omfattning i procent varje vecka. 

    Ideelt arbete

    Om du arbetar ideellt i en förening utan vinstintresse hindrar det inte dig från att få ersättning om du är berättigad till det. Skulle ditt engagemang hindra dig från att ta arbete ska du i din tidrapport rappportera att du denna dag inte kunnat ta arbete. Får du ersättning för det arbete du gör ska du deklarera de timmar du arbetar som arbete i tidrapporten.

    Uppdragstagare

    Arbetar du på uppdrag måste vi bedöma om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar eller egen verksamhet. Vad vi beslutar är av betydelse för din eventuella rätt till ersättning och hur uppdragen eventuellt ska rapporteras i tidrapporten.

  • Om du anser att vårt beslut är felaktigt kan du begära att omprövning av det inom två månader från det att du fick beslutet. Då prövas ärendet på nytt. Du ska ange vilket beslut det gäller, vilka skäl du har till att vi ska ompröva det och vilken ändring du vill ha. Glöm inte att uppge namn och personnummer. 

    Om du anser att även omprövningsbeslutet är felaktigt kan du överklaga det.

    Överklagan till Förvaltningsrätten

    Ett överklagande av ett omprövningsbeslut görs till Förvaltningsrätten. Det ska göras skriftligen och du skickar det till oss, så skickar vi det vidare till den Förvaltningsrätt som ska handlägga det, tillsammans med övriga handlingar i ditt ärende. Det är viktigt att du undertecknar ditt överklagande.

Under din arbetslöshet

  • Om du kommer tillbaka till oss inom ett år från det att du senast fick ersättning får du fortsätta på din tidigare period. Detta förutsatt att du har dagar kvar.

    Har det gått mer än ett år sedan du senast fick ersättning utreder vi om du får fortsätta på din tidigare period eller om du måste uppfylla villkoren för en ny.

    Mina sidor väljer du då Ansökan för återkommande sökande och svarar där på frågar om vad du gjort sedan du senast fick arbetslöshetsersättning.

    Observera att andra regler kan gälla om du har arbetat utomlands.

    Vad har du gjort sedan sist?

    Om du har haft ersättning för mer än 365 dagar sedan är det viktigt för oss att veta vad du har gjort sedan du hade ersättning senast.

    När man bedömer hur lång tid det var sedan du hade ersättning räknas inte så kallad tid som kan hoppas över. Exempel på sådan tid är avslutade heltidsstudier eller månader som du kan visa att du varit helt sjuk, eller haft hel föräldrapenning.

    Månader där du har arbetat så mycket att månaden ingår i ett arbetsvillkor kan inte hoppas över. Högst fem år kan hoppas över. Om ditt uppehåll beror på utlandsvistelse, arbete, semester eller annan tid som inte kan hoppas över, betraktas ditt ärende som nytt hos oss. Du måste då uppfylla ett nytt arbetsvillkor för att få ersättning.

  • En aktivitetsrapport är en redovisning av vad du gjort för att få ett arbete.

    I aktivitetsrapporten, som du lämnar till Arbetsförmedlingen en gång i månaden, redovisar du till exempel arbeten du sökt, intervjuer du varit på, rekryteringsträffar du haft, samtal med studie- och yrkesvägledare du haft och utbildningar du har sökt.

    Det är Arbetsförmedlingen som bäst svarar på vad som gäller för aktivitetsrapporterna. Det är också hos dem du rapporterar dina ärenden.

     

  • Under en ersättningsperiod kan du bara få ersättning i kombination med arbete under 60 veckor.

    De veckor då du både arbetar och får ersättning från oss kallas deltidsveckor.

    Vad räknas som en deltidsvecka?

    En deltidsvecka är en vecka där du arbetat och fått ersättning från oss för en eller flera dagar. Oavsett om du har arbetat en eller fyra dagar i en vecka så räknas den veckan som en deltidsvecka, om du fått ersättning från oss under samma vecka.

    På Mina sidor kan du se hur många deltidsveckor du förbrukat.

    Giltig anledning till egen uppsägning

    Om du väljer att sluta deltidsarbetet när dina 60 deltidsveckor är slut kan du anses ha giltig anledning att säga upp dig från din anställning. Då stängs du inte av från rätten till ersättning. Förutsättningen för detta är att inkomsten av ditt arbete understiger den fastställda ersättning du får per dag med tio procent.

  • Om du säger upp dig från din anställning på egen begäran, utan giltiga skäl, är den längsta avstängningstiden 45 ersättningsdagar.

    Har du avslutat din anställning på egen begäran eller orsakat att arbetsgivaren sagt upp dig, ska du på Mina sidor besvara frågor om varför du avslutat din anställning/blivit uppsagd från din anställning. Finns det förhandlingsprotokoll mellan till exempel ditt fackförbund och din arbetsgivare ska du ladda upp det under E-tjänster.

    Vi behöver underlagen för att bedöma om du har haft giltiga skäl för att sluta din anställning. Om vi bedömer att du saknar giltiga skäl riskerar du att bli avstängd från rätt till arbetslöshetsersättning under viss tid. Avstängningen räknas från den dag då anställningen upphörde.

    Starka skäl krävs för att slippa avstängning

    För att inte bli avstängd krävs det mycket starka skäl, till exempel hälsoskäl eller att arbetsgivaren inte betalat ut din lön.

    Hälsoskäl ska vara styrkta med läkarutlåtande och det krävs att du innan uppsägningen har träffat en läkare som styrker att du inte kan utföra ditt arbete samt att det inte finns annat arbete hos arbetsgivaren som du kan ta. Försök till omplacering ska ha gjorts.

    45 dagar för egen uppsägning

    Har du sagt upp dig själv är den längsta avstängningstiden 45 ersättningsdagar. Under avstängningstiden ska du rapportera din tid som vanligt. Som avstängningsdag räknas dagar då du annars skulle ha fått arbetslöshetsersättning eller dagar då du arbetat minst tre timmar per dag. De 45 avstängningsdagarna ska fullgöras inom 112 kalenderdagar.

    Om ovanstående inträffar tre gånger inom samma ersätt­ningsperiod förlorar du rätten till ersättning och måste uppfylla villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning på nytt.

    Kontakta oss alltid innan uppsägning

    Kontakta oss innan du säger upp dig så får du information om vad som gäller. 

  • För dig som är arbetssökande går det bra att resa bort och ta lediga dagar.

    När du är arbetslös är förutsättningen för att du ska ha rätt till arbetslöshetsersättning att du vill och kan ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till någon arbetslöshetsersättning för tiden du är ledig.

    Därför ska du rapportera Kan inte ta arbete i dina tidrapporter de dagar du inte står till arbetsmarknadens förfogande.

    Är du däremot deltidsanställd ska du rapportera semester i din tidrapport.

    Återanmäl dig på Arbesförmedlingen

    Är du borta en längre period måste du meddela det till Arbetsförmedlingen och du måste även på nytt anmäla dig som arbetslös arbetssökande hos dem din första arbetslösa dag. 

  • Om du studerar kan du vanligtvis inte få någon ersättning från oss samtidigt. Det finns dock vissa undantag.

    Tänk på att kontakta oss innan du börjar studera om det är så att du planerar att söka a-kassa under tiden du studerar. Det gör du genom att på Mina sidor fylla i Ansökan om studier.

    Dessa är de undantagsfall som gäller för att eventuellt kunna få ersättning under studietiden: 

    Heltidsstudier utan studiestöd

    Du kan få arbetslöshetsersättning endast om du:

    • fortsätter en heltidsutbildning som du tidigare bedrivit jämsides med ett heltidsarbete under 15 veckor
    • söker heltidsarbete och
    • inte slutat ditt tidigare arbete på grund av studierna.

    Du får som mest studera under 20 veckor med bibehållen arbetslöshetsersättning i en ersättningsperiod. Efter 20 veckor måste du avsluta dina studier för att fortsätta att ha rätt till arbetslöshetsersättning.

    Deltidsstudier utan studiestöd

    Om du deltar i en utbildning på deltid utan studiestöd kan du få arbetslöshetsersättning endast om:

    • du inte har slutat ditt tidigare arbete på grund av studierna
    • du söker heltidsarbete och
    • du är beredd att avbryta studierna om de skulle hindra dig från att ta arbete
    • studierna omfattar maximalt 50 procent av heltid.

    Du får som mest studera under 20 veckor med bibehållen arbetslöshetsersättning i en ersättningsperiod. Efter 20 veckor måste du avsluta dina studier för att fortsätta att ha rätt till arbetslöshetsersättning.

    Deltidsstudier med studiestöd

    Om du deltidsstuderar med studiestöd kan du få arbetslöshetsersättning endast om du:

    • bedrivit studierna i 15 veckor innan arbetslösheten vid sidan av ett deltidsarbete och
    • söker arbete i minst samma omfattning som tidigare.

    Du får som mest studera under 20 veckor med bibehållen arbetslöshetsersättning i en ersättningsperiod. Efter 20 veckor måste du avsluta dina studier för att fortsätta att ha rätt till arbetslöshetsersättning

    Orienteringskurs och andra aktiviteteter

    Du har rätt att delta i en utbildning på hel- eller deltid under 15 dagar i en ersättningsperiod under förutsättning att omfattningen inte är för stor. Kontakta oss alltid om du planerar att börja studera!

  • Arbetsförmedlingen meddelar oss på a-kassan om det är så att du inte sköter ditt arbetssökande, tackar nej till ett erbjudet arbete eller kanske inte söker ett jobb som de anvisar dig.

    Utifrån det prövar vi sedan din rätt till fortsatt ersättning.

    Skulle du tacka nej till ett erbjudet arbete, arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller om du inte skulle söka ett arbete som Arbetsförmedlingen anvisar, eller om arbetsförmedlingen bedömer att du inte kan eller vill ta något arbete, kommer de att meddela oss.

    Att sköta sitt arbetssökande

    För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste du sköta ditt arbetssökande. Det innebär att du måste medverka till att upprätta en individuell handlingsplan, lämna in din aktivitetsrapport varje månad, sköta dina kontakter med Arbetsförmedlingen, söka anvisade arbeten och även i övrigt söka arbete aktivt.

    Om du inte sköter ditt arbetssökande:

    1. får du en varning första gången
    2. stängs du av i 1 (en) ersättningsdag andra gången
    3. stängs du av i 5 ersättningsdagar tredje gången
    4. stängs du av i 10 ersättningsdagar den fjärde gången.
    5. förlorar du din ersättning den femte gången och kan inte få ersättning igen förrän du på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor, och övriga villkor.

    Du får inte förlänga din tid i arbetslöshet

    För att ha rätt till ersättning från oss får du inte själv vara orsak till att din arbetslöshet förlängs. Därför måste du:

    • tacka ja om du erbjuds ett arbete som är lämpligt för dig
    • göra så gott du kan när du erbjuds anställning eller går på intervju
    • tacka ja om Arbetsförmedlingen anvisar dig till ett arbetsmarknadspolitiskt program som du kan få aktivitetsstöd för.

    Åtgärder om du orsakar att din arbetslöshet förlängs

    Om du själv är orsak till att du förlänger din arbetslöshet vidtas följande åtgärder:

    1. den första gången stängs du av från ersättning i 5 ersättningsdagar
    2. den andra gången stängs du av i 10 ersättningsdagar
    3. den tredje gången stängs du av i 45 ersättningsdagar, och
    4. den fjärde gången du stängs av stoppas ersättningen och du kan inte få den igen förrän du på nytt uppfyller ett arbetsvillkor, och övriga villkor.

    Tillfälligt ersättningsstopp under utredning

    Om vi får uppgifter som innebär att vi måste utreda din rätt till ersättning kan vi tillfälligt stoppa din ersättning under utredningstiden. Under en pågående ersättningsperiod kan din ersättning stoppas om vi misstänker att det är sannolikt att du:

    • inte står till arbetsmarknadens förfogande
    • har avvisat en anvisning till jobbgarantin för ungdomar
    • kommer att stängas av från ersättning
    • kommer att uteslutas som medlem eller frånkännas ersättning.

    Om du inte uppfyller grundvillkoren har du inte rätt till arbetslöshetsersättning.

     

  • Om du har fått för mycket ersättning från oss kan du bli återbetalningsskyldig. Därför ska du meddela oss detta på en gång.

    Om något förändras i din situation under tiden du får ersättning från oss är du skyldig att meddela oss detta. Om du själv orsakat att du fått för mycket ersättning måste du återbetala den även om du inte insett att den var felaktig.

    Om det inte är du som orsakat att du fått fel ersättning behöver du bara betala tillbaka den om du insett, eller borde ha insett, att den var felaktig.

    Betala tillbaka ersättning om du får skadestånd

    Du kan också komma att bli återbetalningsskyldig om du, efter att ha fått ersättnings från oss, kommer överens med din tidigare arbetsgivare om ekonomiskt skadestånd som motsvarar lön för en viss period. Den ersättning vi har betalat ut för samma period som du får ekonomiskt skadestånd för ska då återbetalas.

  • Alla våra utbetalningar går via Swedbanks utbetalningssystem (SUS). Vi på a-kassan hanterar inga kontonummer. Du kan själv anmäla vilket konto du vill att utbetalningen ska gå till. Det gör du på Swedbanks webbplats.

    Om du har ett konto hos Swedbank eller om du tidigare har begärt överföring från Swedbank till annan bank, kommer din ersättning att sättas in där första gången du får en utbetalning från oss. Finns inget konto kommer din första utbetalning på en utbetalningsavi som skickas hem till dig.

    Ändra konto själv 

    Längst ner på utbetalningsspecifikationen kan du se vilket konto pengarna kommer att sättas in på, eller om de kommer att betalas via en avi (avin kommer i ett separat brev). Om du får utbetalningen på en avi och vill att pengarna ska sättas in på ett konto ska du kontakta ditt närmaste Swedbankkontor och meddela detta

    Om det är så att utbetalningen går till ett konto hos Swedbank som du vill ändra, kan du göra det själv på deras webbplats. Du kan också kontakta närmaste Swedbankkontor för att få hjälp med det.

    Om du har e-legitimation blir det nya kontot aktivt inom två dagar. Vid registrering utan e-legitimation verifieras och uppdateras kontot i Swedbank och Sparbankerna inom två bankdagar. För konto i andra banker kan det ta upp till 14 dagar innan kontot är aktiverat och verifierat.

Fylla i kassakort

  • Via vår e-tjänst Mina sidor ansöker du om arbetslöshetsersättning genom att fylla i en tidrapport. Tidrapporten är underlaget för utbetalning av din ersättning.

    I tidrapporten, som omfattar en vecka, ska du rapportera i dina uppgifter om arbetslöshet, sjukdom, arbete med mera för alla veckodagar, även lördag och söndag.

    Du kan inte skicka in tidrapporten innan tiden som den gäller har passerat, det vill säga aldrig innan söndagen.

    Vi godkänner inte tidrapporter som är äldre än nio månader

    Vänta inte med att skicka in din tidrapport eftersom den är själva ansökan om arbetslöshetsersättning. Vi kan inte fatta beslut i ditt ärende innan vi fått in det första tidrapporten. Tänk på att du alltid måste skicka in dina tidrapporter inom nio månader för att kunna få ersättning för tiden rapporten avser.

  • Så fyller du i din tidrapport:

    • Hela tidrapporten ska vara ifyllt, även lördag och söndag.
    • Du får inte skicka in din tidrapport förrän tiden den avser har passerat.
    • Har du varit sjuk, haft föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning är det viktigt att du fyller i detta i din tidrapport.
    • Har du varit förhindrad från att söka arbete någon dag är det viktigt att du fyller i detta i tidrapporten. Det gör du genom att välja Kan inte ta arbete.
    • Om du arbetar deltid och har en fast sysselsättningsgrad (procent av heltid) ska du alltid fylla i den omfattning i procent som du är anställd för att arbeta, till exempel 50 procent, i tidrapporten. Du kan fylla i från 1-100 procent. Tid som du arbetar utöver din fasta omfattning fyller du i som timmar på respektive dag.
    • Har du en behovsanställning/timanställning redovisar du detta som timmar på din tidrapport.
    • Ingår betald jourtid i din anställning ska jourtiden alltid redovisas som arbetad tid i tidrapporten. Även sovande jour ska redovisas. Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös. 
    • Om du har aktivitetsstöd från Försäkringskassan redovisar du denna/dessa dagar som dag då du inte kan ta arbete.
    • Om du påbörjar arbete (heltid, deltid eller timanställning) under samma vecka som du redovisar din tidrapport är det viktigt att du ändå fyller i hela tidrapporten, även lördag och söndag. Du ska dock bara markera arbete på lördag och söndag om du faktiskt har arbetat dessa dagar. I annat fall markerar du arbetslös dessa dagar.
  • Föräldrapenning ska redovisas i tidrapporten. Även om föräldrapenning på helgen inte påverkar din ersättningsrätt måste den ändå redovisas så att dina uppgifter hos oss och Försäkringskassan stämmer överens.

    Om du behöver ta ut föräldrapenning under en pågående period med arbetslöshetsersättning, ska du rapportera det i dina tidrapporter. Det gäller även för lördagar och söndagar och oavsett om du har föräldrapenning med sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå.

    Samstämmiga uppgifter

    I det fall du har ¾ sjuk- eller föräldrapenning ska du använda dig av valet för ½ + ¼ sjuk/föräldrapenning. Tar du ut föräldrapenning på helgen påverkar det inte din rätt till ersättning från oss, men du ska ändå rapportera föräldrapenning i tidrapporten så att din redovisning till oss stämmer med de uppgifter du lämnar till Försäkringskassan.

    Om du tar ut föräldrapenning fem vardagar per vecka räknas du som föräldraledig på heltid.

  • För dig som har konstnärligt arbete gäller speciella regler vid rapport av tid i tidrapporten.

    Med konstnärligt arbete menas arbete som musiker, sångare, skådespelare eller annat artistiskt arbete.

    Varje vecka som du har utfört konstnärligt arbete ska du summera bruttolönen för den veckan. Den sammanlagda bruttolönen divideras med 169 och du får då fram det antal timmar som ska rapporteras i tidrapporten för den veckan. Ett brutet tal avrundas nedåt till närmaste hela timme.

    Exempel: Under en vecka har du för två framträdanden fått 1 900 kronor i bruttogage.

    1900/169= 11,24

    Du rapporterar elva timmars arbete i tidrapporten för dessa båda framträdanden.

    Om det timtal du kommer fram till medför att det sammanlagda antalet arbetade timmar under en vecka överstiger 40, ska du föra över överskjutande antal timmar till veckan därpå.

    Om även den andra veckans sammanlagda antal timmar överstiger 40 får dessa timmar rapporteras i nästföljande vecka.

    Om inkomsten för en dags arbete understiger 1 352 kronor, ska den faktiska arbetade tiden rapporteras.

  • Om betald jourtid ingår i din anställning ska jourtiden alltid rapporteras som arbetad tid i tidrapporten. Även sovande jour ska rapporteras.

    Under jourtiden står du till arbetsgivarens förfogande för att kunna utföra en arbetsinsats om behov uppstår och anses inte vara arbetslös.

  • Vi har många medlemmar som arbetar med schemalagd arbetstid/fastställd sysselsättningsgrad. För att du som har denna typ av anställning och samtidigt får ersättning från oss ska få rätt ersättning krävs det att du rapporterar dina tidrapporter på rätt sätt.

    Om du får/har ett arbete med en fastställd sysselsättningsgrad ska du redovisa den omfattning du är anställd i din tidrapport. Det viktiga är att din rapporterade arbetstid är lika med den arbetstid som senare redovisas per månad på arbetsgivarintyg. Detta för att du inte ska riskera att bli återbetalningsskyldig.

  • För dig som är arbetssökande går det bra att resa bort och ta lediga dagar. Det redovisas som Kan inte ta arbete i din tidrapport.

    I tidrapporten kan man välja semester. Det är till för dig som tar semester från en deltidsanställning.

    När du är arbetslös är förutsättningen för att du ska ha rätt till arbetslöshetsersättning att du vill och kan ta arbete. Vill du resa bort eller bara ta ledigt från arbetssökandet ett tag innebär det att du inte har rätt till någon arbetslöshetsersättning för tiden du är ledig. Välj då Kan inte ta arbete de dagar som du inte står till arbetsmarknadens förfogande. Tidrapportens val för semester är till för dem som har semester från en anställning.

    Semesterdagar är alltid hela dagar

    Om du har ett deltidsarbete har du rätt att vara ledig för semester. Det kan också vara så att du måste ta ut ledighet i semester fastän du kanske hellre skulle vilja arbeta, till exempel om arbetsplatsen stänger för semester. Semesterdagar är alltid hela dagar.

    Skulle du ta semesterledigt en enstaka dag räknas det som om du har semester hela dagen även om du i vanliga fall skulle ha arbetat mindre än åtta timmar den aktuella dagen.

    Alla dagar ska rapporteras i tidrapporten

    Vid längre semesterledighet räknas även arbetslösa dagar som semesterdagar om de ligger mellan dagar som du är semesterledig. Du som normalt får arbetslöshetsersättning någon eller några dagar per vecka har inte rätt till någon arbetslöshetsersättning alls för vecka eller veckor där du tar ut hela veckoarbetstiden som semester.

    I dina tidrapporter ska du rapportera semester alla dagar hela semesterperioden.

    Exempel: Du som vanligtvis arbetar måndag, tisdag och fredag och tar semester dessa dagar har inte heller rätt till ersättning för onsdag och torsdag. I din tidrapport rapporterar du semester hela veckan.

    Du som har din veckoarbetstid förlagd till fem dagar per vecka för att sedan vara arbetsfri i fem dagar har inte heller rätt till ersättning under den vecka eller de mellanliggande veckor som du har semester. Om du skulle ha arbetat vecka 28, 30 och 32 om det inte hade varit för semesterledigheten ska du rapportera semester alla dagar under veckorna 28, 29, 30, 31 och 32.

  • Både sjukdom och föräldrapenning ska rapporteras även lördagar och söndagar och oavsett om du exempelvis får föräldrapenning med sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå.

    I det fall du har ¾ sjuk ska du använda dig av valet ½ + ¼ sjuk/föräldrapenning.

  • För dig som arbetar extra samtidigt som du får arbetslöshetsersättning gäller det att redovisa arbetet korrekt.

    Om du varit heltidsarbetslös och får ett deltidsarbete är det viktigt att du anmäler det till oss med en gång så får du veta hur arbetet påverkar ersättningen. Du styrker din anställning genom att skicka in ett anställningsbevis. Du ska också rapportera att du påbörjat en anställning när du rapporterar din tid.

    Timanställning

    När du har du en timanställning ska du deklarera exakt det antal timmar du arbetar, dag för dag, i tidrapporten. Även arbete som du utför på kvällar och helger måste tas med.

    Om du arbetar ett helt dygn ska du deklarera totalt 24 arbetade timmar. 

    Deltidsarbete

    Du som arbetar deltid med fast arbetstid och månadslön ska inte rapportera arbetet timme för timme. Du ska i stället rapportera anställningens omfattning i din tidrapport.

    Arbetar du till exempel 75 procent så är det 75 procents omfattning du ska rapportera.

    Om du har jobbat över eller jobbat extra ska du rapportera det som timmar utöver din anställningens omfattning.

    Har du ojämnt schema och till exempel arbetar heltid en vecka och är ledig nästa vecka ska du ändå rapportera din anställningens omfattning i tidrapporten varje vecka.

    Ideellt arbete i kombination med arbetslöshet

    Om du arbetar ideellt i en förening utan vinstintresse hindrar det inte dig från att få ersättning om du är berättigad till det. Skulle ditt engagemang hindra dig från att ta arbete ska du rapportera Kan inte ta arbete i tidrapporten vid de tillfällen det gäller. Får du ersättning för det arbete du gör ska du rapportera de timmar du arbetar som arbete i tidrapporten.

    Uppdragstagare

    Arbetar du på uppdrag måste vi bedöma om dina uppdrag mest liknar tillfälliga anställningar eller egen verksamhet. Vad vi beslutar är av betydelse för din eventuella rätt till ersättning och hur uppdragen eventuellt ska rapporteras i tidrapporten.